Den femte vågen
Kategori: böcker, recensioner
Namn: Den femte vågen
Författare: Rick Yancey
Handling: Efter första vågen finns bara mörker. Andra vågen överlever bara de som har tur. Tredje vågen överlever bara de som har otur. Och när fjärde vågen har passerat finns bara en regal: lita inte på någon.
Cassie har överlevt de fyra första vågorna av en utomjordisk attack och nu flyr hon från De andra. De andra som dödat hennes föräldrar och tillfångatagit hennes lillebror. De andra som lever på jorden bland människorna, som ser männskliga ut men är något helt annat. Cassie vet att ensam är stark inte längre bara är en tom fras, det är hennes enda chans att överleva.
Egna tankar: Okej, okej. Redan slut? Den kändes oändlig när jag läst de första femtio sidorna, men sedan bara svischade allt förbi. Den är helt klart läsvärd. Rick Yancey beskriver allt väldigt bra, så nu har jag varit med om en utomjordingsattack också. Helt klart en erfarenhet.
Det var ingen mysbok, ibland så dog nästan alla. Ganska brutalt. Huvudpersonen överlever såklart. Sedan blev jag arg också, för att alla var så dumma och inte gjorde lite annorlunda och sa lite andra saker
När jag läser en bok på¨ca. 500 sidor minns jag inte jätte mycket efteråt, det gör jag inte med denna heller. Men jag tänker ibland på att jag inte fick svar på alla frågor i slutet. Men det är väl bara att läsa uppföljaren - det oändliga havet.
Smakprov: "Det är bristen i Voschs stora plan. Om ni inte dödar oss allihop på en gång kommer de som blir kvar inte att vara de svaga.
Det är de starka som blir kvar, de som böjts men inte brustit, liksom järnstängerna som en gång gav den här betongen sin styrka. Översvämmningar, bränder, jordbävningar, svält, svek, isolering, mord.
Det som inte dödar oss härdar oss. Slipar oss. Lär oss.
Du smider plogbillar till svärd, Vosch. Du omdanar oss.
Vi är leran och du är Michelangelo.
Och vi ska bli ditt mästerverk."
